home sweet home
...ibland är det så iallafall.
Dock inte denhär gången..
Kan se mig kämpa uppför nån backe, det är mulet och svalt men inte kallt bara friskt, backen är lång och ganska brant, riktigt jobbig med 20 extra kilo på cykeln.
Trampar i takt till acdc, avståndet till krönet blir kortare och kortare för varje tramptag, äntligen uppe breder en oändligt lång belöning ut sig. Jag susar ner i 50km/tim , känns som jag flyger, benen trampar lätt och mjölksyran bara försvinner.
Vill inte på något vis påskina att det inte är helt underbart att sitta på en madrass på golvet med en av mina bästa vänner, 10 kuddar, två täcken, en stor skål popcorn och en hyrd rulle kärlekdravel :)
Är ju helt underbart att sova i sin lagomt hårda säng, med sin egen kudde, handla färska grönsaker på affärn, bjuda Jenny på mat och sitta och prata om skador, läkare och andra värdsliga problem.
Det är bara det att som alltid har jag stora förväntningar på mig själv och det kändes som att jag misslyckades när jag inte kunde ta mig hela vägen. Inte ens till Umeå som var mitt andra hands mål ifall jag inte skulle orka ända till Östersund.
Mitt omdöme grumlas lite nu av det faktum att kroppen inte är på topp, magen kronglar, energinivån ligger lågt och humöret är i botten. Man skulle kunna se det som att det var en provtur för nästa äventyr, som min sponsor ;) skrev, nu vet jag vad det innebär och vad som krävs.
Vet också att benen och rumpan faktiskt klarar 15 mil/dag och kanske främst att foten är okej! Att den har läkt och mår bra av att cykla, den klagar lite av en längre promenad och en fyra timmars fjällvandring innebar att jag hade svårt att kliva upp morgonen efter, 6 timmars cykling märks inte ens av.
Ännu en film, ett fluffigt täcke och en stor tallrik glass förgyller min natt.
Har klagat över min dåliga mage idag, den har förpestat min tillvaro idag, men ändå har jag den dåliga karaktären att inte motstå frestelsen att äta glass :)
Dock inte denhär gången..
Kan se mig kämpa uppför nån backe, det är mulet och svalt men inte kallt bara friskt, backen är lång och ganska brant, riktigt jobbig med 20 extra kilo på cykeln.
Trampar i takt till acdc, avståndet till krönet blir kortare och kortare för varje tramptag, äntligen uppe breder en oändligt lång belöning ut sig. Jag susar ner i 50km/tim , känns som jag flyger, benen trampar lätt och mjölksyran bara försvinner.
Vill inte på något vis påskina att det inte är helt underbart att sitta på en madrass på golvet med en av mina bästa vänner, 10 kuddar, två täcken, en stor skål popcorn och en hyrd rulle kärlekdravel :)
Är ju helt underbart att sova i sin lagomt hårda säng, med sin egen kudde, handla färska grönsaker på affärn, bjuda Jenny på mat och sitta och prata om skador, läkare och andra värdsliga problem.
Det är bara det att som alltid har jag stora förväntningar på mig själv och det kändes som att jag misslyckades när jag inte kunde ta mig hela vägen. Inte ens till Umeå som var mitt andra hands mål ifall jag inte skulle orka ända till Östersund.
Mitt omdöme grumlas lite nu av det faktum att kroppen inte är på topp, magen kronglar, energinivån ligger lågt och humöret är i botten. Man skulle kunna se det som att det var en provtur för nästa äventyr, som min sponsor ;) skrev, nu vet jag vad det innebär och vad som krävs.
Vet också att benen och rumpan faktiskt klarar 15 mil/dag och kanske främst att foten är okej! Att den har läkt och mår bra av att cykla, den klagar lite av en längre promenad och en fyra timmars fjällvandring innebar att jag hade svårt att kliva upp morgonen efter, 6 timmars cykling märks inte ens av.
Ännu en film, ett fluffigt täcke och en stor tallrik glass förgyller min natt.
Har klagat över min dåliga mage idag, den har förpestat min tillvaro idag, men ändå har jag den dåliga karaktären att inte motstå frestelsen att äta glass :)
Kommentarer
Postat av: jenny
jag tycker iaf att du gjorde det riktigt bra om tog dig så långt som du gjorde! men jag kan ändå förstå hur du känner dig kramar om Nästa gång går de bättre tummen upp
Trackback
